Juha Sipilä varnar för att Finland blir ett utvecklingsland inom AI – datacenter måste bidra med mer än el

FINLANDS AI-FRAMTID AVGÖRS INTE ENBART I SERVERHALLAR

Datacenter som planeras i Finland kan medföra investeringar, jobb och ökad efterfrågan på elproduktion. Den tidigare statsministern Juha Sipilä anser ändå att detta inte räcker. Finland borde också utnyttja investeringarna för att stärka sin egen AI-kompetens och affärsverksamhet.

I Kauppalehtis helgprogram Talousaamu den 18 oktober bedömde Sipilä att Finland riskerar att bli en åskådare i AI-utvecklingen om landet endast erbjuder mark och el till utländska aktörer. Han ser samtidigt en möjlighet att komma med i den internationella teknikindustrins värdekedjor.

I intervjun betonade Sipilä framför allt den praktiska tillämpningen av AI. Enligt honom bör finländska företag, forskare och den offentliga sektorn våga omvandla tillgänglig beräkningskraft till nya produkter och tjänster.

ETT DATACENTER GÖR INTE AUTOMATISKT FINLAND TILL EN AI-STORMAKT

Ett datacenter är en byggnad och en teknisk helhet med servrar, nätverksutrustning och den el- och kylningsinfrastruktur som behövs. Det kan användas för molntjänster, företagsprogram eller träning och drift av AI-modeller.

Stora investeringar garanterar ändå inte i sig att nya AI-modeller utvecklas i Finland, att forskare anställs eller att inhemska programvaruföretag uppstår. Nyttan beror bland annat på datacentrens användningsområden, samarbetet med högskolor och företag samt på finländska aktörers tillgång till beräkningskapaciteten.

Sipilä nämnde också möjligheterna att knyta kontakter med internationella teknikföretag som Google. Enligt hans bedömning skulle investeringarna kunna ge Finland en starkare ställning inom teknisk forskning och utveckling. Det är en möjlighet som Sipilä för fram, inte information om något redan avtalat forsknings- eller utvecklingssamarbete.

ENERGI, SPILLVÄRME OCH TOPPAR I ELFÖRBRUKNINGEN

Sipilä föreslår skyldigheter för datacenterföretag när det gäller elproduktion, utjämning av effekttoppar och utnyttjande av den spillvärme som verksamheten ger upphov till. Han anser att verksamhetens nuvarande lönsamhet skulle göra det möjligt att ta ett större ansvar.

Detta är förslag till diskussion, inte nya lagstadgade krav. Ett genomförande skulle kräva separata bedömningar av bland annat effekterna på energimarknaderna, elnätet och investeringarna.

Datacenter behöver en jämn tillgång till el och omfattande kylning. Återvinning av spillvärme och flexibel elförbrukning kan på lämpliga platser minska belastningen på energisystemet eller bidra till fjärrvärmenätet. Möjligheterna varierar mellan projekten.

LUMI I KAJANA VISAR ATT FINLAND REDAN HAR BERÄKNINGSKOMPETENS

I intervjun med Kauppalehti hänvisade Sipilä till superdatorn LUMI i Kajana som ett exempel på en befintlig finländsk styrka.

LUMI är ett europeiskt system för högpresterande databehandling som finns i CSC:s datacenter i Kajana. Enligt EuroHPC-samarbetsföretaget är dess uppmätta prestanda omkring 386 petaflops, och den placerade sig på elfte plats i världen på TOP500-listan i juni 2026.

Beräkningsresurserna används bland annat för vetenskaplig forskning, simuleringar och AI. Betydelsen stannar inte vid servrarna: kring systemet har det vuxit fram forskningskompetens, tjänster och internationellt samarbete.

DEN NYA LUMI-AI HAR REDAN BESTÄLLTS

Finlands ställning stärks av ett avtal som undertecknades i augusti 2026 om den nya superdatorn LUMI-AI. EuroHPC JU beställde systemet för LUMI AI Factory i Kajana.

Enligt EuroHPC uppgår avtalets totala värde till 387,8 miljoner euro. Målet är att öka beräkningskapaciteten för AI upp till tiofalt jämfört med nuvarande LUMI. Systemet beräknas bli tillgängligt för användare under 2027. Det handlar om projektmål, inte om resultat som redan uppnåtts.

LUMI-AI riktar sig särskilt till europeiska startupföretag, små och medelstora företag och forskningsorganisationer. Sådan infrastruktur kan ge finländska utvecklare tillgång till beräkningsresurser som annars skulle vara svåra att få.

THE PROMPTS ANALYS: DET AVGÖRANDE ÄR VAD MAN GÖR MED BERÄKNINGSKRAFTEN

Sipiläs påpekande handlar om en viktig skillnad: landet där en investering görs blir inte automatiskt utvecklare eller ägare av den teknik som investeringen möjliggör.

Om Finland vill stärka sin position i AI-ekonomin behövs förutom datacenter även utbildning, forskning, företagens produktutveckling och möjligheter att använda avancerade modeller inom industrin, vården och tjänstesektorn. Offentligt finansierad beräkningskapacitet som LUMI-AI kan komplettera kommersiella molntjänster.

En annan fråga är datacentrens energipåverkan. Den samlade nyttan beror på hur stora sysselsättnings- och skatteintäkterna slutligen blir, vilka krav som ställs på elsystemet och om spillvärmen kan tas till vara. Ett enskilt datacenter ger inte ett allmängiltigt svar.

Sipiläs varning kan sammanfattas så här: Finland kan erbjuda AI-ekonomin infrastruktur, eller försöka bygga egen kompetens och konkurrenskraft ovanpå den. Alternativen utesluter inte varandra, men det senare kräver aktiva beslut.

KÄLLOR

Kauppalehti / Talousaamu, Juho Silventoinen och Mari Haavisto, 18.10.2026: https://www.kauppalehti.fi/uutiset/a/7b81c665-8954-4ae1-a0fa-9f33b7c73eaa

EuroHPC JU, avtalet om LUMI-AI, 31.8.2026: https://www.eurohpc-ju.europa.eu/eurohpc-ju-signs-contract-deploy-lumi-ai-supercomputer-2026-08-31_en

EuroHPC JU, tekniska uppgifter om LUMI: https://www.eurohpc-ju.europa.eu/supercomputers/our-supercomputers_en